Våld mot kvinnor förekommer över hela världen och inom alla kulturer. Det erkänns idag som ett globalt samhällsproblem och en kränkning av mänskliga rättigheter.
Våld mot kvinnor betraktades länge som en privat angelägenhet. De senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden. Våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem.
Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer existerar överallt och förekommer oberoende av kulturell och religiös tillhörighet, etnicitet, sexualitet, social tillhörighet, funktionsförmåga och ålder. Våld mot kvinnor utövas på flera arenor: inom familjen och i hemmet, eller på olika håll i samhället. Det tolereras eller utövas ibland även av staten.
Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattade i en rapport från 2005 att mellan 30 och 60 procent av alla kvinnor någon gång under sin livstid hade utsatts för fysiska och/eller sexuella övergrepp.
WHO har också 2013 och 2021 sammanställt forskning inom området. Globalt uppskattas 31 procent av kvinnor i åldrarna 15–49 någon gång ha utsatts för fysiskt och/eller sexuellt våld av en nuvarande eller tidigare partner, eller för sexuellt våld av en förövare som inte var en partner. Enligt organisationen handlar det om att nästan var tredje kvinna varit utsatt någon gång i livet.
Globalt dödades 85 000 kvinnor och flickor avsiktligt under 2023. Av dessa mord begicks 60 procent – 51 100 – av en partner eller en familjemedlem. Statistiken visar att 140 kvinnor och flickor dör varje dag till följd av våld från en partner eller en nära släkting, vilket innebär att en kvinna eller flicka dödas var tionde minut.
Våld i familjen omfattar både könsdiskriminering och våld. Våldet syftar till att upprätthålla den underordnade ställning kvinnor har i förhållande till män. Diskriminering på grund av kön tar sig även andra uttryck. Det saknas uppskattningsvis mellan 60 och 200 miljoner kvinnor i världen som en följd av aborter av flickfoster och att flickor dödas efter födseln. Det kan också handla om att flickor anses vara mindre värda än sina bröder, vilket kan leda till att de får mindre mat, inte får gå i skolan och inte får bestämma själva över sin sexualitet. Hedersrelaterat våld och förtryck, tvångsgifte och könsstympning är ytterligare exempel på våld mot kvinnor.
Föreställningar om kvinnors mindre värde får även socioekonomiska konsekvenser. I ett globalt perspektiv har kvinnor sämre hälsa, lägre lön och sitter betydligt mer sällan än män i beslutande positioner.
Våld i samhället utgörs av bland annat våldtäkt och andra sexuella övergrepp, hot, våld och trakasserier på arbetsplatsen och andra offentliga platser samt människohandel med kvinnor och barn för sexuella ändamål.
Våld mot kvinnor utövas också som ett led i krigföring. Sexuellt våld mot kvinnor i väpnade konflikter har uppmärksammats på den internationella arenan. År 2008 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i väpnade konflikter. Säkerhetsrådet har därefter antagit ytterligare resolutioner rörande det sexuella våldet.